Semester!

Nu drar jag till Sthlm på semester och imorgon blir det jobb på Galaxy =)

Puss och hej//Annastacia

Straight to heaven baby!

Nu är kryssningen bokad. Ska jobba som dansare och mingla. Ska bli hur KUL som helst =) Ett jobb man trivs med minst sagt. Men jag är nervös för att gå upp på scenen så det får nog bli någon Redbull/Vodka innan så att nerverna lossnar lite ;P Och så e d ju en båt oxå, jag och båtar, hrmmm... Well, well! Det kommer att bli A BLAST!

Ska tänka på Er här hemma medans jag är på mitt lilla äventyr =)

Love//Annastacia

Rättelse.

Jag skriver om saker som SKER i mitt liv och om personer som BEBLANDAR sig med mitt liv.
Min son äter inte ens godis så... Kanske därför som han är "undernärd", haha! Och sin medicin äter man av en anledning, så länge den är utskriven av en läkare för mixtra med tabletter är LIVSFARLIGT och INGET att rekommendera såvida man inte vill riskera sitt liv.

Dagens då?
Jodå. Lämnat sonen på dagis, tagit en långtur med Nova och nu ska jag boka in mig och Fridalove på GAYKRYSSNINGEN, HAHA! Kommer bli heeelt flippat och första gången som jag går ut sedan nyårsafton... Så mkt är jag och ränner på krogen var och varannan helg... DAH!?!

So what om de fått barn med olika personer? De har alltid slutat med dem i a f. Det är KÄRLEK!

Ha det super!
Love//Annastacia

It´s all in my mind but what isn´t?

Hejhej alla glada =)
Idag har det blivit storstäda av, UNDERBARA Louise har givetvis hjälpt till, snäll som hon är =) STORT TACK!
Har även läst hennes blogg, intressant som alltid, särskilt nu när hon har en ny ;)
De som har problem med vad jag skriver och känner sig träffade borde tänka om. Jag skriver om MITT liv och INGEN annans. Tycker att andra kan leva sina liv som dem vill och jag bryr mig uppriktigt inte om dem, varför slösa energi på det? Bättre att lägga allt krut på sitt eget liv och sitt eget barn och umgänge =)
Trivs som fan med mitt liv just nu! Och trippen till Tattoomässan i Norrköping var helt underbart rolig! Och snart kanske det blir Gaykryssningen =) HOPPAS! ;)

Nej, nu ska jag och Louise kolla igenom lite kort och bilder från "the old times". Hon har ju berättat en del om hennes och Johnnys romans som började redan för tio år sedan och jag har sett en del lyckliga bilder från när Louise bara var 14 och med Johnny. De är verkligen som gjorda för varandra. Och ja, de bråkar ibland, men vem fan gör inte det? I slutändan vinner ändå kärleken och jag ser fram emot det kommande bröllopet och bytet av namn till Fransson, som hela familjen, även Johnny, ska heta =) Och givetvis ska lilla jag få äran att vara bröllopsvittne =)

Ha det bäst vänner små och kom ihåg att det är de lyckliga stunderna i livet som räknas!
Puss och kram//Annastacia

Världens liv...?

Vad FAN är det för fel på folk?
Kan man inte låta någon vara ifred när de går igenom bland det tuffaste man kan göra?
Vad saknas i en sådan genuint elak och sjuk person som trackar någon som mår skit?
Det måste ju vara ngn kromosom som fattas eller hela djävla hjärnbalken!!!
Väx upp, umgås med folk i din egen ålder och sluta vara så besatt!!!
Inte deras fel att deras barn är perfekta och vackra, de matar dem inte med godis och gör dem till potentiella mobbningsoffer i a f!!!
Du är en sjuk människa, MYCKET sjuk. Inte undra på att ditt barn beter sig som hon gör mot andra barn, slår och gapar.
Sådan mor, sådan dotter.
Och det är VERKLIGEN under ALL kritik!
Önskar av hela mitt hjärta att du låter min vän vara och att du någon gång får uppleva känslan av att förlora ditt barn, inte en, utan TVÅ gånger.
Och det utan att man "misskött" sig, utan bara på naturens villkor...
Och naturen kan vi inte styra över, vad den vill och vad vi vill är två vitt skilda saker och icke påverkbara.
Det är som; "Kärleken gör det den känner för, inte det den bör".
Likadant med naturen.

Så.
Snälla släpp min vän och låt henne få sörja med stöd från både sin familj och sina vänner.
Lite respekt kan man visa, även om man kanske hatar personen ifråga.
För det hon går igenom är inget du skulle vilja vara med om, eller?

Tack och hej//Annastacia

Pappa!

Ser du mig som jag ser dig?
Hör du mig som jag hör dig?
Minns du mig som jag minns dig?
Vakar du över mig som jag vakar över ditt minne?
Saknar du mig som jag saknar dig?
Känner du samma smärta som jag bär med mig varje dag?
Finns din själ där ute som min finns här?
Jag hoppas,
vill,
tro på att du ser mig,
hör mig,
vakar över mig.
Jag önskar dig inte den smärtan jag bär på.
Jag önskar bara att du kunde göra den lite lättare genom att ge mig ett tecken på att du är okej,
att du har det bra,
att du ändå finns.
Du kommer alltid att finnas inom mig.
Varje gång jag möter min spegelbild så är det dina ögon som jag ser.
Jag önskar av hela mitt hjärta att du fanns här,
om blott för ett ögonblick.
Jag kommer aldrig att sluta älska och sakna dig lilla pappa.
//dottret

Long way from home...

Hejhej, så var man här igen =)

Mycket som hänt, flyttat, tatuerat mig (ovanligt), skaffat mig en man och rensat ut i hela mitt liv och begravt två jag älskar, plus bytt medicin till en MYCKET bättre!

Just nu är jag i en "down" men jag vet att "up" kommer förr eller senare så... Jag väntar och gör det bästa av situationen =)

Igår var jag tex hemma hos familjen Björling/Ivarsson och blev bjuden på trevligt sällskap och god mat. Sånt som gör livet värt att leva =) (Och ja, givetvis min son oxå, men det ser jag som en självklarhet).

Återkommer när ngt dyker upp eller in! Out//Sasha