Never ending toughts.

Me oh my... What to say, what to do? It´s all about me anyway...*

tisdag, november 27, 2007

Ett kvarts sekel.

Då har man levt ett kvarts sekel.
Och vilket liv man levt.
Det känns som om att jag redan levt ett helt sekel och jag undrar vad som komma skall...

En dröm ska i alla fall gå i uppfyllelse, jag ska äntligen köpa min drömhäst!
En skäck... Och SÅ vacker. Lace.
Jag behöver det, jag har saknat det, jag måste ha något att kämpa med, något att utvecklas med. Och denna pållefröken är verkligen en utmaning =)











































I övrigt så råder stabilt kaos. Med mild definition på kaos, för det är inte så kaotiskt som det en gång varit. Och jag vet att jag inte kommer att hamna där igen.

Min terapi gör under. Den är grymt jobbig och varje gång varit där så strilar tårarna nedför mina vinterkalla kinder i en strid ström. Och jag vet att detta bara är början. Början på att släppa, bearbeta och gå vidare. Starkare och friskare. Kanske en aning helare.

Som med dig.
Som oss.
Men aldrig som dem.

Kanske ett litet steg i andras ögon, men ett ofantligt hopp för min del.
Jag kastar mig ut mot okändheten, mot en framtid jag inte trodde jag kunde få.
Men jag tror, jag vet, och jag hoppas.

Jag lever ju trots allt =)

Tack för att Ni finns mina underbara vänner, nära och kära.
Utan er - Ingen Annan.

Nu ska jag dra mig mot Kalmar och äventyr, sedan blir det kalas för mig här hemma och sen ska jag åka och hälsa på MIN blivande häst =D

Detta är stort för mig.
Det är något jag VET att jag KAN. Och det gör mig lycklig...

Kan ju lugnt säga att detta är ett "Once in a lifetime opportunity". Och jag vore dum om jag inte tog chansen.
Hellre chansa och förlora än att inte ha gjort ngt alls.

- Och tänk.
Att så lite kan betyda så mycket.
Du vet.

//a*a














I won´t ever stop dreaming, but I will stop running.
I won´t ever stop waiting, but I will stop hiding.
I won´t ever stop hoping, but I will stop for you.