Walk the line.

Hans brott är oförlåtliga.
Han vet att chansen är lika med noll.
Likväl plågar han mig, han vägrar ge upp och försvinna,
i stället gör han det bara värre.
Men jag har en tidsfrist, tills fredag, sen kommer lillskit hem.
Jag har packat det sista under mitt städrace idag, kändes skönt att ÄNTLIGEN få det gjort!
Behövdes bara en anledning, liten som stor, till att göra det (jag fick 2)!
Nu måste jag bara ta tag i de sista fem flyttkartongerna... Och samtidigt kan jag ju passa på att packa upp allt julpynt.
För jul ska det bli även här, som det alltid varit, som det alltid ska vara och som det även alltid kommer att vara.

En del saker bara ska vara.

Och du vet vad jag tänker.
Och jag vet vad du tänker just nu, att du vet vad jag tänker...
Eller hur?
Och nu frågar du dig om du tolkat det hela rätt...?

Men vem är jag att avgöra?
=)

Out//a*a













Min psykolog säger att jag är känslomässigt hämmad, självuppoffrande och undergiven/hunsad. Jag har även en ovanligt hög misstänksamhet mot andra människor och deras motiv.